Sahih al-Bukhari, hadith 1185
Berättad av Mahmud ibn al-Rabi. Arabisk text med egen översättning och förklaring.
Återberättad av Mahmud ibn al-Rabi
Sahih al-Bukhari anses i sin helhet vara tillförlitlig.
Återberättelsen
حَدَّثَنِي إِسْحَاقُ، حَدَّثَنَا يَعْقُوبُ بْنُ إِبْرَاهِيمَ، حَدَّثَنَا أَبِي، عَنِ ابْنِ شِهَابٍ، قَالَ أَخْبَرَنِي مَحْمُودُ بْنُ الرَّبِيعِ الأَنْصَارِيُّ، أَنَّهُ عَقَلَ رَسُولَ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم، وَعَقَلَ مَجَّةً مَجَّهَا فِي وَجْهِهِ مِنْ بِئْرٍ كَانَتْ فِي دَارِهِمْ. فَزَعَمَ مَحْمُودٌ أَنَّهُ سَمِعَ عِتْبَانَ بْنَ مَالِكٍ الأَنْصَارِيّ َ ـ رضى الله عنه ـ وَكَانَ مِمَّنْ شَهِدَ بَدْرًا مَعَ رَسُولِ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم يَقُولُ كُنْتُ أُصَلِّي لِقَوْمِي بِبَنِي سَالِمٍ، وَكَانَ يَحُولُ بَيْنِي وَبَيْنَهُمْ وَادٍ إِذَا جَاءَتِ الأَمْطَارُ فَيَشُقُّ عَلَىَّ اجْتِيَازُهُ قِبَلَ مَسْجِدِهِمْ، فَجِئْتُ رَسُولَ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم فَقُلْتُ لَهُ إِنِّي أَنْكَرْتُ بَصَرِي، وَإِنَّ الْوَادِيَ الَّذِي بَيْنِي وَبَيْنَ قَوْمِي يَسِيلُ إِذَا جَاءَتِ الأَمْطَارُ فَيَشُقُّ عَلَىَّ اجْتِيَازُهُ، فَوَدِدْتُ أَنَّكَ تَأْتِي فَتُصَلِّي مِنْ بَيْتِي مَكَانًا أَتَّخِذُهُ مُصَلًّى. فَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم " سَأَفْعَلُ ". فَغَدَا عَلَىَّ رَسُولُ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم وَأَبُو بَكْرٍ ـ رضى الله عنه ـ بَعْدَ مَا اشْتَدَّ النَّهَارُ فَاسْتَأْذَنَ رَسُولُ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم فَأَذِنْتُ لَهُ فَلَمْ يَجْلِسْ حَتَّى قَالَ " أَيْنَ تُحِبُّ أَنْ أُصَلِّيَ مِنْ بَيْتِكَ ". فَأَشَرْتُ لَهُ إِلَى الْمَكَانِ الَّذِي أُحِبُّ أَنْ أُصَلِّيَ فِيهِ، فَقَامَ رَسُولُ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم فَكَبَّرَ وَصَفَفْنَا وَرَاءَهُ، فَصَلَّى رَكْعَتَيْنِ، ثُمَّ سَلَّمَ وَسَلَّمْنَا حِينَ سَلَّمَ، فَحَبَسْتُهُ عَلَى خَزِيرٍ يُصْنَعُ لَهُ فَسَمِعَ أَهْلُ الدَّارِ رَسُولَ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم فِي بَيْتِي فَثَابَ رِجَالٌ مِنْهُمْ حَتَّى كَثُرَ الرِّجَالُ فِي الْبَيْتِ. فَقَالَ رَجُلٌ مِنْهُمْ مَا فَعَلَ مَالِكٌ لاَ أَرَاهُ. فَقَالَ رَجُلٌ مِنْهُمْ ذَاكَ مُنَافِقٌ لاَ يُحِبُّ اللَّهَ وَرَسُولَهُ. فَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم " لاَ تَقُلْ ذَاكَ أَلاَ تَرَاهُ قَالَ لاَ إِلَهَ إِلاَّ اللَّهُ. يَبْتَغِي بِذَلِكَ وَجْهَ اللَّهِ ". فَقَالَ اللَّهُ وَرَسُولُهُ أَعْلَمُ. أَمَّا نَحْنُ فَوَاللَّهِ لاَ نَرَى وُدَّهُ وَلاَ حَدِيثَهُ إِلاَّ إِلَى الْمُنَافِقِينَ. قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم " فَإِنَّ اللَّهَ قَدْ حَرَّمَ عَلَى النَّارِ مَنْ قَالَ لاَ إِلَهَ إِلاَّ اللَّهُ. يَبْتَغِي بِذَلِكَ وَجْهَ اللَّهِ ". قَالَ مَحْمُودٌ فَحَدَّثْتُهَا قَوْمًا فِيهِمْ أَبُو أَيُّوبَ صَاحِبُ رَسُولِ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم فِي غَزْوَتِهِ الَّتِي تُوُفِّيَ فِيهَا وَيَزِيدُ بْنُ مُعَاوِيَةَ عَلَيْهِمْ بِأَرْضِ الرُّومِ، فَأَنْكَرَهَا عَلَىَّ أَبُو أَيُّوبَ قَالَ وَاللَّهِ مَا أَظُنُّ رَسُولَ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم قَالَ مَا قُلْتَ قَطُّ. فَكَبُرَ ذَلِكَ عَلَىَّ فَجَعَلْتُ لِلَّهِ عَلَىَّ إِنْ سَلَّمَنِي حَتَّى أَقْفُلَ مِنْ غَزْوَتِي أَنْ أَسْأَلَ عَنْهَا عِتْبَانَ بْنَ مَالِكٍ ـ رضى الله عنه ـ إِنْ وَجَدْتُهُ حَيًّا فِي مَسْجِدِ قَوْمِهِ، فَقَفَلْتُ فَأَهْلَلْتُ بِحَجَّةٍ أَوْ بِعُمْرَةٍ، ثُمَّ سِرْتُ حَتَّى قَدِمْتُ الْمَدِينَةَ فَأَتَيْتُ بَنِي سَالِمٍ، فَإِذَا عِتْبَانُ شَيْخٌ أَعْمَى يُصَلِّي لِقَوْمِهِ فَلَمَّا سَلَّمَ مِنَ الصَّلاَةِ سَلَّمْتُ عَلَيْهِ وَأَخْبَرْتُهُ مَنْ أَنَا، ثُمَّ سَأَلْتُهُ عَنْ ذَلِكَ الْحَدِيثِ فَحَدَّثَنِيهِ كَمَا حَدَّثَنِيهِ أَوَّلَ مَرَّةٍ.
Mahmud ibn ar-Rabi' al-Ansari berättade: Jag minns Allahs sändebud ﷺ och jag minns en munfull vatten som han stänkte i mitt ansikte, efter att ha tagit det från en brunn som fanns i vårt hus. Mahmud sade att han hade hört Itban ibn Malik, som deltog med Allahs sändebud ﷺ i slaget vid Badr, säga:
"Jag brukade leda bönen för mitt folk bland Banu Salim, och det låg en dal mellan mig och dem. När det regnade blev det svårt för mig att korsa den för att ta mig till deras moské. Så jag gick till Allahs sändebud ﷺ och sade: 'Min syn har blivit svag, och dalen mellan mig och mitt folk svämmar över när regnet kommer, vilket gör det svårt för mig att korsa den. Jag önskar att du kunde komma till mitt hus och be på en plats så att jag kan ta den platsen som min bönplats.' Allahs sändebud ﷺ svarade: 'Det ska jag göra.' Nästa morgon, när solen hade stigit högt, kom Allahs sändebud ﷺ och Abu Bakr – må Allah vara nöjd med honom – till mitt hus. Allahs sändebud ﷺ bad om tillåtelse att träda in och jag släppte in honom. Han satte sig inte ner förrän han frågade: 'Var i ditt hus vill du att vi ska be?' Jag pekade ut platsen där jag ville att han skulle be. Då reste sig Allahs sändebud ﷺ för att be, inledde bönen med takbir och vi ställde upp oss i rader bakom honom. Han bad två rakat och avslutade med taslim, och vi utförde också taslim tillsammans med honom. Jag höll kvar honom för en måltid kallad khazir som jag hade lagat åt honom. När grannarna fick höra att Allahs sändebud ﷺ var i mitt hus strömmade de in tills det var många män i huset. En av dem sade: 'Vad är det med Malik? Jag ser honom inte.' En annan svarade: 'Han är en hycklare som inte älskar Allah och Hans sändebud.' Då sade Allahs sändebud ﷺ: 'Säg inte så. Har du inte sett att han har sagt: Ingen har rätt att dyrkas utom Allah, och därmed söker han Allahs välbehag?' Mannen svarade: 'Allah och Hans sändebud vet bäst; men vid Allah, vi har aldrig sett honom annat än hjälpa och tala med hycklarna.' Allahs sändebud ﷺ svarade: 'Sannerligen har Allah förbjudit elden för den som säger: Ingen har rätt att dyrkas utom Allah, och därmed söker han Allahs välbehag.'" Mahmud tillade: "Jag berättade denna hadith för några människor, bland dem Abu Ayyub, en följeslagare till Allahs sändebud ﷺ, under det fälttåg där han dog och där Yazid ibn Muawiya var deras ledare i romerskt territorium. Abu Ayyub förnekade berättelsen och sade: 'Vid Allah, jag tror inte att Allahs sändebud ﷺ någonsin har sagt det du påstår.' Detta tog jag mycket hårt, och jag lovade Allah att om jag överlevde detta fälttåg skulle jag fråga Itban ibn Malik – må Allah vara nöjd med honom – om han fortfarande levde vid sitt folks moské. När jag återvände inträdde jag i ihram för hajj eller umra och fortsatte sedan resan tills jag nådde Medina. Jag begav mig till Banu Salim och fann att Itban nu var en gammal blind man som ledde bönen för sitt folk. När han hade avslutat bönen hälsade jag på honom, presenterade mig själv och frågade honom om den hadithen. Han berättade då exakt samma sak som han hade berättat för mig första gången.
Översättning och förklaring av Khutba World, översatt från arabiska.
Profeten ﷺ bad hemma och varnade för obefogade misstankar.
Itban ibn Malik hade svårt att leda sin församling eftersom hans syn var svag och dalen svämmade över när det regnade. Han bad Profeten ﷺ att be hemma hos honom, på en plats som han kunde använda som böneplats. Senare bekräftade Itban berättelsen för Mahmud ibn ar-Rabi'.
Att säga ”Allahu akbar” i början av bönen.
Den avslutande hälsningen som avslutar bönen.
En maträtt av kornmjöl och köttbuljong.
Lärda drar slutsatsen av detta att bön i hemmet är giltig och att man får inrätta en fast böneplats i sitt hem. Profeten ﷺ bad två rakʿat och lät de närvarande ställa sig i rader bakom honom. Berättelsen betonar också att man inte lättvindigt får anklaga någon för hyckleri: ett uttalat trosvittnesbörd ska tas på allvar, medan endast Allah ytterst känner till uppriktigheten. De lärda förklarar att löftet om skydd mot Elden gäller den som uppriktigt söker Allahs välbehag; de tolkar det inte som ett frikort att bekänna tro utan uppriktighet.
- Ordna en ren, fast plats hemma där du kan be i lugn och ro.
- Anklaga inte någon för hyckleri på grundval av misstankar; tala om det du vet och överlåt bedömningen av det inre åt Allah.
- Håll din bön uppriktigt riktad till Allah, även när andra bedömer din tro.
Denna version återger samma händelse med Itban, med tonvikt på bönen i hans hem och skyddet som är knutet till ett uppriktigt trosvittnesbörd.
Sahih al-Bukhari · #1183 (Sahih)Denna återberättelse från samma kapitel behandlar också bön i hemmet och hjälper till att förstå utrymmet för frivilliga böner.
En hadith varje dag, på ditt språk
I appen får du en hadith med förklaring varje dag, även som widget på din telefon. Gratis att använda.