Sahih al-Bukhari, hadith 7170
Berättad av Abu Qatada. Arabisk text med egen översättning och förklaring.
Återberättad av Abu Qatada
Sahih al-Bukhari anses i sin helhet vara tillförlitlig.
Återberättelsen
حَدَّثَنَا قُتَيْبَةُ، حَدَّثَنَا اللَّيْثُ، عَنْ يَحْيَى، عَنْ عُمَرَ بْنِ كَثِيرٍ، عَنْ أَبِي مُحَمَّدٍ، مَوْلَى أَبِي قَتَادَةَ أَنَّ أَبَا قَتَادَةَ، قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم يَوْمَ حُنَيْنٍ " مَنْ لَهُ بَيِّنَةٌ عَلَى قَتِيلٍ قَتَلَهُ، فَلَهُ سَلَبُهُ ". فَقُمْتُ لأَلْتَمِسَ بَيِّنَةً عَلَى قَتِيلٍ، فَلَمْ أَرَ أَحَدًا يَشْهَدُ لِي، فَجَلَسْتُ، ثُمَّ بَدَا لِي فَذَكَرْتُ أَمْرَهُ إِلَى رَسُولِ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم فَقَالَ رَجُلٌ مِنْ جُلَسَائِهِ سِلاَحُ هَذَا الْقَتِيلِ الَّذِي يَذْكُرُ عِنْدِي. قَالَ فَأَرْضِهِ مِنْهُ. فَقَالَ أَبُو بَكْرٍ كَلاَّ لاَ يُعْطِهِ أُصَيْبِغَ مِنْ قُرَيْشٍ وَيَدَعَ أَسَدًا مِنْ أُسْدِ اللَّهِ يُقَاتِلُ عَنِ اللَّهِ وَرَسُولِهِ. قَالَ فَأَمَرَ رَسُولُ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم فَأَدَّاهُ إِلَىَّ فَاشْتَرَيْتُ مِنْهُ خِرَافًا فَكَانَ أَوَّلَ مَالٍ تَأَثَّلْتُهُ. قَالَ لِي عَبْدُ اللَّهِ عَنِ اللَّيْثِ فَقَامَ النَّبِيُّ صلى الله عليه وسلم فَأَدَّاهُ إِلَىَّ. وَقَالَ أَهْلُ الْحِجَازِ الْحَاكِمُ لاَ يَقْضِي بِعِلْمِهِ، شَهِدَ بِذَلِكَ فِي وِلاَيَتِهِ أَوْ قَبْلَهَا. وَلَوْ أَقَرَّ خَصْمٌ عِنْدَهُ لآخَرَ بِحَقٍّ فِي مَجْلِسِ الْقَضَاءِ، فَإِنَّهُ لاَ يَقْضِي عَلَيْهِ فِي قَوْلِ بَعْضِهِمْ، حَتَّى يَدْعُوَ بِشَاهِدَيْنِ فَيُحْضِرَهُمَا إِقْرَارَهُ. وَقَالَ بَعْضُ أَهْلِ الْعِرَاقِ مَا سَمِعَ أَوْ رَآهُ فِي مَجْلِسِ الْقَضَاءِ قَضَى بِهِ، وَمَا كَانَ فِي غَيْرِهِ لَمْ يَقْضِ إِلاَّ بِشَاهِدَيْنِ. وَقَالَ آخَرُونَ مِنْهُمْ بَلْ يَقْضِي بِهِ، لأَنَّهُ مُؤْتَمَنٌ، وَإِنَّمَا يُرَادُ مِنَ الشَّهَادَةِ مَعْرِفَةُ الْحَقِّ، فَعِلْمُهُ أَكْثَرُ مِنَ الشَّهَادَةِ. وَقَالَ بَعْضُهُمْ يَقْضِي بِعِلْمِهِ فِي الأَمْوَالِ، وَلاَ يَقْضِي فِي غَيْرِهَا. وَقَالَ الْقَاسِمُ لاَ يَنْبَغِي لِلْحَاكِمِ أَنْ يُمْضِيَ قَضَاءً بِعِلْمِهِ دُونَ عِلْمِ غَيْرِهِ، مَعَ أَنَّ عِلْمَهُ أَكْثَرُ مِنْ شَهَادَةِ غَيْرِهِ، وَلَكِنَّ فِيهِ تَعَرُّضًا لِتُهَمَةِ نَفْسِهِ عِنْدَ الْمُسْلِمِينَ، وَإِيقَاعًا لَهُمْ فِي الظُّنُونِ، وَقَدْ كَرِهَ النَّبِيُّ صلى الله عليه وسلم الظَّنَّ فَقَالَ " إِنَّمَا هَذِهِ صَفِيَّةُ ".
Qutayba berättade för oss, Al-Layth berättade för oss, från Yahya, från Umar ibn Kathir, från Abu Muhammad, Abu Qatadas frigivne slav, att Abu Qatada sade: Allahs sändebud ﷺ sade på dagen för Hunayn: ”Den som har ett bevis för att han har dödat en fiende, dennes tillhörigheter (salb) ska tillhöra honom.” Jag reste mig för att söka ett vittne som kunde intyga att jag hade dödat en fiende, men jag fann ingen som vittnade för mig, så jag satte mig ner. Sedan kom jag på tanken att nämna saken för Allahs sändebud ﷺ, varvid en man bland dem som satt hos honom sade: ”Vapnen från den döde som han talar om finns hos mig, så ge honom ersättning för dem.” Då sade Abu Bakr: ”Nej! Han ska inte ge dem till en liten fågel från Quraysh och beröva ett av Allahs lejon, som kämpar för Allahs och Hans sändebuds sak, dess rätt.” Allahs sändebud ﷺ beordrade då att vapnen skulle lämnas till mig, och jag köpte en trädgård för deras värde. Det var den första egendom jag förvärvade genom krigsbyte. Abdullah sade från Al-Layth: Profeten ﷺ steg upp och överlämnade dem till mig. Hijazborna säger att domaren inte får döma utifrån sin egen kunskap, vare sig han bevittnade händelsen under sin ämbetstid eller innan dess. Och om en part erkänner en rättighet till förmån för sin motpart i domstolen, anser vissa lärda att domaren inte bör döma emot honom förrän denne kallar in två vittnen som styrker erkännandet. Vissa irakier säger däremot att det domaren hör eller ser i domstolen kan han döma utifrån, men om det sker utanför domstolen får han inte döma utan två vittnen. Andra bland dem säger tvärtom att han får döma utifrån sin kunskap, eftersom han är betrodd, och syftet med vittnesmål är endast att fastställa sanningen; domarens kunskap väger tyngre än vittnesmålet. Några säger att han får döma utifrån sin kunskap i egendomsfrågor, men inte i andra fall. Al-Qasim sade: Det anstår inte domaren att verkställa en dom enbart baserad på sin egen kunskap utan andras vetskap, även om hans kunskap är mer omfattande än andras vittnesmål, eftersom detta utsätter honom för misstankar bland muslimerna och leder dem till ogrundade antaganden. Profeten ﷺ ogillade sådana antaganden och sade: ”Detta är blott Safiyya.”
Översättning och förklaring av Khutba World, översatt från arabiska.
Bevis styrker anspråk på krigsbyte, och rättskipning kräver försiktighet.
Uttalandet gjordes på dagen för Hunayn, då Profeten ﷺ fastställde regler för anspråk på den personliga utrustningen hos en dödad fiende.
En dödad fiendes personliga vapen och utrustning.
Tydliga bevis som styrker ett anspråk.
Fakta som domaren själv har sett eller hört, utöver formella vittnesmål.
Hadithen kopplar rätten till salb till bevisning. Al-Bukhari återger också meningsskiljaktigheten om huruvida en domare får döma utifrån sin egen kunskap. Lärda i Hijaz avvisade detta av rädsla för misstankar, medan lärda i Irak hade olika uppfattningar om fakta som domaren hade iakttagit i eller utanför rättssalen. Rättslärda betonar därmed att rättskipning inte bara ska söka sanningen, utan också framstå som tydligt rättvis och fri från misstankar.
- Styrk anspråk på egendom med kontrollerbara bevis och var ärlig om vad du själv har iakttagit.
- Ta inte någon egendom i en tvist innan en behörig instans har prövat anspråket noggrant.
- En domare ska inte bara handla rättvist utan också undvika att fatta beslut som rimligen väcker misstankar.
Profeten ﷺ förklarar att en domare får döma utifrån det han hör, men att ett utslag inte automatiskt förändrar en persons verkliga rätt.
Sahih al-Bukhari · #7171 (Sahih)Denna återberättelse nämns i samma sammanhang och understryker vikten av försiktighet vid avgöranden om rättigheter.
En hadith varje dag, på ditt språk
I appen får du en hadith med förklaring varje dag, även som widget på din telefon. Gratis att använda.