Sahih Muslim, hadith 3952
Berättad av Rafi ibn Khadij. Arabisk text med egen översättning och förklaring.
Återberättad av Rafi ibn Khadij
Sahih Muslim anses i sin helhet vara tillförlitlig.
Återberättelsen
حَدَّثَنَا إِسْحَاقُ، أَخْبَرَنَا عِيسَى بْنُ يُونُسَ، حَدَّثَنَا الأَوْزَاعِيُّ، عَنْ رَبِيعَةَ بْنِ أَبِي، عَبْدِ الرَّحْمَنِ حَدَّثَنِي حَنْظَلَةُ بْنُ قَيْسٍ الأَنْصَارِيُّ، قَالَ سَأَلْتُ رَافِعَ بْنَ خَدِيجٍ عَنْ كِرَاءِ الأَرْضِ، بِالذَّهَبِ وَالْوَرِقِ فَقَالَ لاَ بَأْسَ بِهِ إِنَّمَا كَانَ النَّاسُ يُؤَاجِرُونَ عَلَى عَهْدِ النَّبِيِّ صلى الله عليه وسلم عَلَى الْمَاذِيَانَاتِ وَأَقْبَالِ الْجَدَاوِلِ وَأَشْيَاءَ مِنَ الزَّرْعِ فَيَهْلِكُ هَذَا وَيَسْلَمُ هَذَا وَيَسْلَمُ هَذَا وَيَهْلِكُ هَذَا فَلَمْ يَكُنْ لِلنَّاسِ كِرَاءٌ إِلاَّ هَذَا فَلِذَلِكَ زُجِرَ عَنْهُ . فَأَمَّا شَىْءٌ مَعْلُومٌ مَضْمُونٌ فَلاَ بَأْسَ بِهِ .
Isḥāq berättade för oss, ʿĪsā ibn Yūnus meddelade oss, al-Awzāʿī berättade för oss, från Rabīʿa ibn Abī ʿAbd ar-Raḥmān: Ḥanẓala ibn Qays al-Anṣārī berättade för mig och sade: ”Jag frågade Rāfiʿ ibn Khadīj om att arrendera mark mot guld och silver.” Han svarade: ”Det är inget fel med det. På Profetens ﷺ tid brukade folk arrendera ut mark mot avkastningen från bevattningskanaler, ändarna på små bäckar och vissa delar av grödan. Men ibland förstördes den ena delen medan den andra klarade sig, och tvärtom kunde den ena delen klara sig medan den andra förstördes. Därför fick markägarna ingen arrendeavgift alls utom i de fall då just den överenskomna delen klarade sig. Av denna anledning förbjöds sådana uppgörelser. Men när det gäller något som är känt och garanterat, finns det inget fel med det.”
Översättning och förklaring av Khutba World, översatt från arabiska.
Det är tillåtet att arrendera mark mot en fast och garanterad ersättning.
Att upplåta mark för någon annans bruk mot en överenskommen ersättning.
Pengar som fast betalning, till skillnad från en osäker andel av skörden.
Mark längs vattenleder som i äldre avtal angavs som arrende eller avkastning.
Lärda drar slutsatsen att det är tillåtet att arrendera ut mark mot ett penningbelopp som fastställts i förväg. Invändningen gällde avtal där ersättningen berodde på en särskild del av skörden: den delen kunde slå fel medan resten blev kvar, vilket gjorde fördelningen osäker och obalanserad. De rättslärda skolorna diskuterar olika former av jordbruksarrende, men att undvika oklarheter och tvister är en viktig princip.
- Bestäm i förväg tydligt vilket belopp som ska betalas och när betalningen ska ske.
- Knyt inte ersättningen till en osäker skörd från en särskild del av en åker.
- Utforma avtalet tydligt så att båda parter känner till sina rättigheter och skyldigheter.
Även denna tradition tar upp Hanzala ibn Qays fråga till Rafi ibn Khadij om arrende av mark och förtydligar reglerna för ersättningen.
Sahih Muslim · #3950 (Sahih)Den tar upp invändningar mot vissa former av jordbruksarrende och ger ytterligare sammanhang till Rafi ibn Khadijs förklaring.
En hadith varje dag, på ditt språk
I appen får du en hadith med förklaring varje dag, även som widget på din telefon. Gratis att använda.