Sahih al-Bukhari, hadith 2343
Berättad av Abdullah ibn Umar. Arabisk text med egen översättning och förklaring.
Från al‑Bukhari tillbaka till Profeten ﷺ
- 1Sulayman ibn Harbberättade den för al‑Bukhariسُلَيْمَانُ بْنُ حَرْبٍ
- 2Hammadحَمَّادٌ
- 3Ayyubأَيُّوبَ
- 4Nafi'نَافِعٍ
- 5Allahs sändebud ﷺرَسُولُ اللَّهِ ﷺ
Ordningen följer den arabiska texten i denna återberättelse. Namnen har translittererats från arabiska till latinsk skrift. Sahih al-Bukhari anses i sin helhet vara tillförlitlig.
Återberättelsen
حَدَّثَنَا سُلَيْمَانُ بْنُ حَرْبٍ، حَدَّثَنَا حَمَّادٌ، عَنْ أَيُّوبَ، عَنْ نَافِعٍ، أَنَّ ابْنَ عُمَرَ ـ رضى الله عنهما ـ كَانَ يُكْرِي مَزَارِعَهُ عَلَى عَهْدِ النَّبِيِّ صلى الله عليه وسلم وَأَبِي بَكْرٍ وَعُمَرَ وَعُثْمَانَ وَصَدْرًا مِنْ إِمَارَةِ مُعَاوِيَةَ. ثُمَّ حُدِّثَ عَنْ رَافِعِ بْنِ خَدِيجٍ، أَنَّ النَّبِيَّ صلى الله عليه وسلم نَهَى عَنْ كِرَاءِ الْمَزَارِعِ، فَذَهَبَ ابْنُ عُمَرَ إِلَى رَافِعٍ فَذَهَبْتُ مَعَهُ، فَسَأَلَهُ فَقَالَ نَهَى النَّبِيُّ صلى الله عليه وسلم عَنْ كِرَاءِ الْمَزَارِعِ. فَقَالَ ابْنُ عُمَرَ قَدْ عَلِمْتَ أَنَّا كُنَّا نُكْرِي مَزَارِعَنَا عَلَى عَهْدِ رَسُولِ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم بِمَا عَلَى الأَرْبِعَاءِ وَبِشَىْءٍ مِنَ التِّبْنِ.
Sulayman ibn Harb berättade för oss, Hammad berättade för oss, från Ayyub, från Nafi’, att Ibn Umar – må Allah vara nöjd med dem båda – brukade arrendera ut sina jordbruksmarker under Profetens ﷺ tid samt under Abu Bakrs, Umars och Uthmans tid, och i början av Muawiyas styre. Därefter fick han höra om Rafi’ ibn Khadijs berättelse om att Profeten ﷺ hade förbjudit arrende av jordbruksmark. Då begav sig Ibn Umar till Rafi’, och jag följde med honom. Han frågade Rafi’, som svarade: ”Profeten ﷺ förbjöd arrende av jordbruksmark.” Ibn Umar sade då: ”Du vet väl att vi under Allahs Sändebuds ﷺ livstid brukade arrendera ut våra marker mot vad som växte längs vattendragen och en viss mängd halm.”
Översättning och förklaring av Khutba World, översatt från arabiska.
Ibn ‘Umar undersökte hos Raafi‘ ibn Khadij en återberättelse om förbud mot att arrendera ut jordbruksmark.
Att låta någon annan bruka mark mot en överenskommen ersättning.
En överenskommen andel av skörden som växte längs vattendragen på marken.
De torra stjälkar som blir kvar efter att spannmålen har skördats.
Klassiska lärda behandlade tillsammans de olika återberättelserna om arrendering av jordbruksmark och diskuterade vilka avtalsvillkor som kan leda till oklarhet eller orättvis fördelning. Rättsskolorna skilde sig åt i fråga om vilka villkor de ställde på sådana avtal; kärnan i den rättslärda diskussionen är att ersättningen och fördelningen ska vara tydliga och inte göra någon part orätt. Ibn ‘Umar visar också hur omsorgsfullt en följeslagare kontrollerade ett budskap om ett profetiskt förbud.
- Be en tillförlitlig källa om förtydligande när du hör ett religiöst uttalande som du inte känner till.
- Ange i förväg tydligt i ett jordbruksavtal hur skörd, ersättning och risk ska fördelas.
- Diskutera meningsskiljaktigheter lugnt och ta hänsyn både till de återberättade texterna och till de berördas rättigheter.
Denna sahih-återberättelse behandlar hur jordbruksmark brukades och ger bakgrund till frågan om arrendering.
Sahih al-Bukhari · #2342 (Sahih)Där diskuterar Ibn ‘Abbas och Tawus den närliggande rättsliga frågan om att hyra ut mark för odling.
Sahih al-Bukhari · #2344 (Sahih)Denna återberättelse anknyter till samma ämne och förtydligar praxis kring arrendering av jordbruksmark.
En hadith varje dag, på ditt språk
I appen får du en hadith med förklaring varje dag, även som widget på din telefon. Gratis att använda.