Inledning · Sahih al-Bukhari

Sahih al-Bukhari, hadith 4033

Berättad av Umar ibn al-Khattab. Arabisk text med egen översättning och förklaring.

Sahih (tillförlitlig)Bok: Inledning
صحيح البخاري
Vem berättade den?

Från al‑Bukhari tillbaka till Malik ibn Aws ibn al‑Hadathan an‑Nasri

Sahih (tillförlitlig)
  1. 1Abu al‑Yamanberättade den för al‑Bukhariأَبُو الْيَمَانِ
  2. 2Shu'aybشُعَيْبٌ
  3. 3Az‑Zuhriالزُّهْرِيِّ
  4. 4Malik ibn Aws ibn al‑Hadathan an‑Nasriمَالِكُ بْنُ أَوْسِ بْنِ الْحَدَثَانِ النَّصْرِيُّ

Ordningen följer den arabiska texten i denna återberättelse. Namnen har translittererats från arabiska till latinsk skrift. Sahih al-Bukhari anses i sin helhet vara tillförlitlig.

Återberättelsen

Arabisk text

حَدَّثَنَا أَبُو الْيَمَانِ، أَخْبَرَنَا شُعَيْبٌ، عَنِ الزُّهْرِيِّ، قَالَ أَخْبَرَنِي مَالِكُ بْنُ أَوْسِ بْنِ الْحَدَثَانِ النَّصْرِيُّ، أَنَّ عُمَرَ بْنَ الْخَطَّابِ ـ رضى الله عنه ـ دَعَاهُ إِذْ جَاءَهُ حَاجِبُهُ يَرْفَا فَقَالَ هَلْ لَكَ فِي عُثْمَانَ، وَعَبْدِ الرَّحْمَنِ، وَالزُّبَيْرِ وَسَعْدٍ يَسْتَأْذِنُونَ فَقَالَ نَعَمْ، فَأَدْخِلْهُمْ‏.‏ فَلَبِثَ قَلِيلاً، ثُمَّ جَاءَ فَقَالَ هَلْ لَكَ فِي عَبَّاسٍ وَعَلِيٍّ يَسْتَأْذِنَانِ قَالَ نَعَمْ‏.‏ فَلَمَّا دَخَلاَ قَالَ عَبَّاسٌ يَا أَمِيرَ الْمُؤْمِنِينَ، اقْضِ بَيْنِي وَبَيْنَ هَذَا، وَهُمَا يَخْتَصِمَانِ فِي الَّذِي أَفَاءَ اللَّهُ عَلَى رَسُولِهِ صلى الله عليه وسلم مِنْ بَنِي النَّضِيرِ، فَاسْتَبَّ عَلِيٌّ وَعَبَّاسٌ، فَقَالَ الرَّهْطُ يَا أَمِيرَ الْمُؤْمِنِينَ، اقْضِ بَيْنَهُمَا وَأَرِحْ أَحَدَهُمَا مِنَ الآخَرِ‏.‏ فَقَالَ عُمَرُ اتَّئِدُوا، أَنْشُدُكُمْ بِاللَّهِ الَّذِي بِإِذْنِهِ تَقُومُ السَّمَاءُ وَالأَرْضُ، هَلْ تَعْلَمُونَ أَنَّ رَسُولَ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم قَالَ ‏"‏ لاَ نُورَثُ، مَا تَرَكْنَا صَدَقَةٌ ‏"‏‏.‏ يُرِيدُ بِذَلِكَ نَفْسَهُ‏.‏ قَالُوا قَدْ قَالَ ذَلِكَ‏.‏ فَأَقْبَلَ عُمَرُ عَلَى عَبَّاسٍ وَعَلِيٍّ فَقَالَ أَنْشُدُكُمَا بِاللَّهِ هَلْ تَعْلَمَانِ أَنَّ رَسُولَ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم قَدْ قَالَ ذَلِكَ قَالاَ نَعَمْ‏.‏ قَالَ فَإِنِّي أُحَدِّثُكُمْ عَنْ هَذَا الأَمْرِ، إِنَّ اللَّهَ سُبْحَانَهُ كَانَ خَصَّ رَسُولَهُ صلى الله عليه وسلم فِي هَذَا الْفَىْءِ بِشَىْءٍ لَمْ يُعْطِهِ أَحَدًا غَيْرَهُ فَقَالَ جَلَّ ذِكْرُهُ ‏{‏وَمَا أَفَاءَ اللَّهُ عَلَى رَسُولِهِ مِنْهُمْ فَمَا أَوْجَفْتُمْ عَلَيْهِ مِنْ خَيْلٍ وَلاَ رِكَابٍ‏}‏ إِلَى قَوْلِهِ ‏{‏قَدِيرٌ‏}‏ فَكَانَتْ هَذِهِ خَالِصَةً لِرَسُولِ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم، ثُمَّ وَاللَّهِ مَا احْتَازَهَا دُونَكُمْ، وَلاَ اسْتَأْثَرَهَا عَلَيْكُمْ، لَقَدْ أَعْطَاكُمُوهَا وَقَسَمَهَا فِيكُمْ، حَتَّى بَقِيَ هَذَا الْمَالُ مِنْهَا، فَكَانَ رَسُولُ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم يُنْفِقُ عَلَى أَهْلِهِ نَفَقَةَ سَنَتِهِمْ مِنْ هَذَا الْمَالِ، ثُمَّ يَأْخُذُ مَا بَقِيَ فَيَجْعَلُهُ مَجْعَلَ مَالِ اللَّهِ، فَعَمِلَ ذَلِكَ رَسُولُ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم حَيَاتَهُ، ثُمَّ تُوُفِّيَ النَّبِيُّ صلى الله عليه وسلم فَقَالَ أَبُو بَكْرٍ فَأَنَا وَلِيُّ رَسُولِ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم‏.‏ فَقَبَضَهُ أَبُو بَكْرٍ، فَعَمِلَ فِيهِ بِمَا عَمِلَ بِهِ رَسُولُ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم وَأَنْتُمْ حِينَئِذٍ‏.‏ فَأَقْبَلَ عَلَى عَلِيٍّ وَعَبَّاسٍ وَقَالَ تَذْكُرَانِ أَنَّ أَبَا بَكْرٍ عَمِلَ فِيهِ كَمَا تَقُولاَنِ، وَاللَّهُ يَعْلَمُ إِنَّهُ فِيهِ لَصَادِقٌ بَارٌّ رَاشِدٌ تَابِعٌ لِلْحَقِّ ثُمَّ تَوَفَّى اللَّهُ أَبَا بَكْرٍ فَقُلْتُ أَنَا وَلِيُّ رَسُولِ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم وَأَبِي بَكْرٍ‏.‏ فَقَبَضْتُهُ سَنَتَيْنِ مِنْ إِمَارَتِي أَعْمَلُ فِيهِ بِمَا عَمِلَ رَسُولُ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم وَأَبُو بَكْرٍ، وَاللَّهُ يَعْلَمُ أَنِّي فِيهِ صَادِقٌ بَارٌّ رَاشِدٌ تَابِعٌ لِلْحَقِّ، ثُمَّ جِئْتُمَانِي كِلاَكُمَا وَكَلِمَتُكُمَا وَاحِدَةٌ وَأَمْرُكُمَا جَمِيعٌ، فَجِئْتَنِي ـ يَعْنِي عَبَّاسًا ـ فَقُلْتُ لَكُمَا إِنَّ رَسُولَ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم قَالَ ‏"‏ لاَ نُورَثُ، مَا تَرَكْنَا صَدَقَةٌ ‏"‏‏.‏ فَلَمَّا بَدَا لِي أَنْ أَدْفَعَهُ إِلَيْكُمَا قُلْتُ إِنْ شِئْتُمَا دَفَعْتُهُ إِلَيْكُمَا عَلَى أَنَّ عَلَيْكُمَا عَهْدَ اللَّهِ وَمِيثَاقَهُ لَتَعْمَلاَنِ فِيهِ بِمَا عَمِلَ فِيهِ رَسُولُ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم وَأَبُو بَكْرٍ، وَمَا عَمِلْتُ فِيهِ مُذْ وَلِيتُ، وَإِلاَّ فَلاَ تُكَلِّمَانِي، فَقُلْتُمَا ادْفَعْهُ إِلَيْنَا بِذَلِكَ‏.‏ فَدَفَعْتُهُ إِلَيْكُمَا، أَفَتَلْتَمِسَانِ مِنِّي قَضَاءً غَيْرَ ذَلِكَ فَوَاللَّهِ الَّذِي بِإِذْنِهِ تَقُومُ السَّمَاءُ وَالأَرْضُ لاَ أَقْضِي فِيهِ بِقَضَاءٍ غَيْرِ ذَلِكَ حَتَّى تَقُومَ السَّاعَةُ، فَإِنْ عَجَزْتُمَا عَنْهُ، فَادْفَعَا إِلَىَّ فَأَنَا أَكْفِيكُمَاهُ‏.‏ قَالَ فَحَدَّثْتُ هَذَا الْحَدِيثَ، عُرْوَةَ بْنَ الزُّبَيْرِ فَقَالَ صَدَقَ مَالِكُ بْنُ أَوْسٍ، أَنَا سَمِعْتُ عَائِشَةَ ـ رضى الله عنها ـ زَوْجَ النَّبِيِّ صلى الله عليه وسلم تَقُولُ أَرْسَلَ أَزْوَاجُ النَّبِيِّ صلى الله عليه وسلم عُثْمَانَ إِلَى أَبِي بَكْرٍ يَسْأَلْنَهُ ثُمُنَهُنَّ مِمَّا أَفَاءَ اللَّهُ عَلَى رَسُولِهِ صلى الله عليه وسلم، فَكُنْتُ أَنَا أَرُدُّهُنَّ، فَقُلْتُ لَهُنَّ أَلاَ تَتَّقِينَ اللَّهَ، أَلَمْ تَعْلَمْنَ أَنَّ النَّبِيَّ صلى الله عليه وسلم كَانَ يَقُولُ ‏"‏ لاَ نُورَثُ، مَا تَرَكْنَا صَدَقَةٌ ـ يُرِيدُ بِذَلِكَ نَفْسَهُ ـ إِنَّمَا يَأْكُلُ آلُ مُحَمَّدٍ صلى الله عليه وسلم فِي هَذَا الْمَالِ ‏"‏‏.‏ فَانْتَهَى أَزْوَاجُ النَّبِيِّ صلى الله عليه وسلم إِلَى مَا أَخْبَرَتْهُنَّ‏.‏ قَالَ فَكَانَتْ هَذِهِ الصَّدَقَةُ بِيَدِ عَلِيٍّ، مَنَعَهَا عَلِيٌّ عَبَّاسًا فَغَلَبَهُ عَلَيْهَا، ثُمَّ كَانَ بِيَدِ حَسَنِ بْنِ عَلِيٍّ، ثُمَّ بِيَدِ حُسَيْنِ بْنِ عَلِيٍّ، ثُمَّ بِيَدِ عَلِيِّ بْنِ حُسَيْنٍ وَحَسَنِ بْنِ حَسَنٍ، كِلاَهُمَا كَانَا يَتَدَاوَلاَنِهَا، ثُمَّ بِيَدِ زَيْدِ بْنِ حَسَنٍ، وَهْىَ صَدَقَةُ رَسُولِ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم حَقًّا‏.‏

Översättning

Malik bin Aws bin Al-Hadathan An-Nasri berättade: Umar bin Al-Khattab kallade på mig, och medan jag satt hos honom kom hans dörrvakt Yarfa och sade: 'Vill du ta emot Uthman, Abdur-Rahman, Az-Zubair och Sa'd som ber om tillåtelse att träda in?' Umar svarade: 'Ja, låt dem komma in.' Efter en stund kom Yarfa tillbaka och sade: 'Vill du ta emot Ali och Abbas som ber om tillåtelse?' Umar svarade: 'Ja.' När de två trädde in sade Abbas: 'O de troendes befälhavare! Döm mellan mig och denne', varvid han syftade på Ali. De båda tvistade om den egendom från Banu An-Nadir som Allah hade skänkt Sin Sändebud ﷺ som fai (byte vunnet utan strid). Ali och Abbas började förebrå varandra, varvid de närvarande männen sade: 'O de troendes befälhavare! Avkunn din dom mellan dem och befria den ene från den andre.' Umar sade: 'Var lugna! Jag besvär er vid Allah, genom vars vilja himlen och jorden består: Vet ni att Allahs Sändebud ﷺ sade:

"Vi profeter lämnar ingen arv; det vi lämnar efter oss är sedel" – varvid han syftade på sig själv?' De svarade: 'Han sade sannerligen det.' Då vände sig Umar till Ali och Abbas och sade: 'Jag besvär er vid Allah: Vet ni att Allahs Sändebud ﷺ sade detta?' De svarade jakande. Han fortsatte: 'Låt mig nu tala med er om denna sak. Allah, den Högtprisade, förärade Sin Sändebud ﷺ något av detta fai som Han inte gav åt någon annan. Allah säger: "Det som Allah gav Sin Sändebud från dem – för vilket ni inte behövde driva fram vare sig hästar eller kameler – men Allah ger Sina sändebud makt över vem Han vill, och Allah har makt över allt." (59:6) Denna egendom var alltså uteslutande förbehållen Allahs Sändebud ﷺ. Men vid Allah, Profeten ﷺ tog den inte bara för sig själv och berövade er den inte; han gav den till er alla och fördelade den bland er tills endast detta återstod. Av denna egendom brukade Allahs Sändebud ﷺ bekosta sin familjs uppehälle för ett år i taget, och vad som sedan återstod lade han där Allahs egendom läggs (dvs. i välgörenhet). Så förfarade Allahs Sändebud ﷺ under hela sitt liv. Sedan avled Profeten ﷺ, och Abu Bakr sade: 'Jag är Allahs Sändebuds ﷺ efterträdare.' Abu Bakr tog hand om egendomen och förvaltade den precis som Allahs Sändebud ﷺ hade gjort, och ni visste alla om detta vid den tiden.' Sedan vände sig Umar till Ali och Abbas och sade: 'Ni minns båda att Abu Bakr förvaltade den på det sätt ni beskriver, och Allah vet att han i denna fråga var sanningsenlig, from, rättledd och en följeslagare av sanningen. Därefter lät Allah Abu Bakr dö, och jag sade: "Jag är efterträdare till Allahs Sändebud ﷺ och Abu Bakr." Jag förvaltade denna egendom under de första två åren av mitt styre på samma sätt som Allahs Sändebud ﷺ och Abu Bakr hade gjort, och Allah vet att jag har varit sanningsenlig, from, rättledd och en följeslagare av sanningen i denna sak. Sedan kom ni båda till mig med samma krav och gemensamma sak. Du, Abbas, kom också till mig. Jag sade då till er båda att Allahs Sändebud ﷺ hade sagt: "Vi lämnar ingen arv; det vi lämnar är sedel." När jag fann det lämpligt att överlämna egendomen till er, sade jag: "Om ni vill kan jag överlämna den till er på villkor att ni ingår ett förbund och en pakt inför Allah att ni kommer att förvalta den på samma sätt som Allahs Sändebud ﷺ och Abu Bakr gjorde, och som jag har gjort sedan jag tillträdde. Annars ska ni inte tala med mig om detta." Ni svarade då: "Överlämna den till oss på dessa villkor." Och så överlämnade jag den till er. Begär ni nu att jag ska fatta ett annat beslut än detta? Vid Allah, genom vars vilja himlen och jorden består, jag kommer aldrig att fatta något annat beslut i denna fråga förrän Domedagen inträffar. Om ni inte klarar av att förvalta den, lämna då tillbaka den till mig, så ska jag sköta den åt er.' Berättaren sade: 'Jag berättade denna hadith för Urwa bin Az-Zubair, och han sade: "Malik bin Aws har talat sanning. Jag hörde Aisha, Profetens ﷺ hustru, säga: 'Profetens ﷺ hustrur sände Uthman till Abu Bakr för att kräva sin andel av det fai som Allah hade skänkt Sin Sändebud. Men jag brukade hindra dem och säga: Fruktar ni inte Allah? Vet ni inte att Profeten ﷺ sade: Vi lämnar ingen arv; det vi lämnar är sedel – varvid han syftade på sig själv? Muhammeds ﷺ familj får endast äta av denna egendom.' Då upphörde Profetens ﷺ hustrur att kräva detta när jag hade informerat dem.' Denna sedesegendom var därefter i Alis händer, och Ali höll den borta från Abbas och fick övertaget. Sedan var den i Hasan bin Alis händer, därefter i Husain bin Alis händer, och sedan i Ali bin Husains och Hasan bin Hasans händer, vilka förvaltade den i turordning. Slutligen hamnade den i Zaid bin Hasans händer, och den är sannerligen Allahs Sändebuds ﷺ rättmätiga sedel.

Översättning och förklaring av Khutba World, översatt från arabiska.

Kärnbudskap

Profetens ﷺ egendom förblev välgörenhet och förvaltades som en offentlig trustegendom.

Bakgrund och anledning

‘Umar hanterade en tvist mellan ‘Ali och ‘Abbās om förvaltningen av Banū an-Naḍīrs egendom. Han påminde dem om profeten ﷺ:s uttalande att det profeter lämnar efter sig är välgörenhet och om de förvaltningsöverenskommelser som de tidigare hade godtagit.

Förklaring av svåra ord
fay’

Egendom som tillfaller det muslimska samfundet utan strid.

ṣadaqah

Välgörenhet; här avses egendom som inte delas ut som privat arv.

offentlig trustegendom

Egendom som anförtrotts för förvaltning enligt överenskomna regler och för det avsedda ändamålet.

Vad lärda tar fasta på

Klassiska lärda drar slutsatsen av detta att profeten ﷺ:s egendom inte delas mellan arvingarna som ett vanligt arv, utan förblir avsedd för välgörenhet och familjens försörjning. ‘Umar betonar att förvaltarna ska sköta egendomen enligt profeten ﷺ:s praxis och att förvaltningsansvar inte innebär personlig äganderätt. De fyra sunnitiska rättsskolorna erkänner den särskilda regeln att profeter inte ärvs på vanligt sätt. Profeten ﷺ:s familj får dock försörjas ur denna egendom enligt gällande regler.

Lärdomar för idag
  1. Fastställ tydliga överenskommelser om förvaltning och användning av gemensam egendom och håll er till dem.
  2. Avgör inte en tvist förhastat: lyssna på de berörda och pröva deras anspråk mot tillförlitlig kunskap.
  3. Skilj mellan personlig egendom och egendom som du förvaltar för andras räkning.
الْحَدِيثُ الشَّرِيفُ

En hadith varje dag, på ditt språk

I appen får du en hadith med förklaring varje dag, även som widget på din telefon. Gratis att använda.