Sahih al-Bukhari, hadith 4622
Berättad av Abdullah ibn Abbas. Arabisk text med egen översättning och förklaring.
Från al‑Bukhari tillbaka till Profeten ﷺ
- 1Al‑Fadl ibn Sahlberättade den för al‑Bukhariالْفَضْلُ بْنُ سَهْلٍ
- 2Abu an‑Nadrأَبُو النَّضْرِ
- 3Abu Khaythamaأَبُو خَيْثَمَةَ
- 4Abu al‑Juwayriyaأَبُو الْجُوَيْرِيَةِ
- 5Ibn Abbasابْنِ عَبَّاسٍ
- 6Allahs sändebud ﷺرَسُولُ اللَّهِ ﷺ
Ordningen följer den arabiska texten i denna återberättelse. Namnen har translittererats från arabiska till latinsk skrift. Sahih al-Bukhari anses i sin helhet vara tillförlitlig.
Återberättelsen
حَدَّثَنَا الْفَضْلُ بْنُ سَهْلٍ، حَدَّثَنَا أَبُو النَّضْرِ، حَدَّثَنَا أَبُو خَيْثَمَةَ، حَدَّثَنَا أَبُو الْجُوَيْرِيَةِ، عَنِ ابْنِ عَبَّاسٍ ـ رضى الله عنهما ـ قَالَ كَانَ قَوْمٌ يَسْأَلُونَ رَسُولَ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم اسْتِهْزَاءً، فَيَقُولُ الرَّجُلُ مَنْ أَبِي وَيَقُولُ الرَّجُلُ تَضِلُّ نَاقَتُهُ أَيْنَ نَاقَتِي فَأَنْزَلَ اللَّهُ فِيهِمْ هَذِهِ الآيَةَ {يَا أَيُّهَا الَّذِينَ آمَنُوا لاَ تَسْأَلُوا عَنْ أَشْيَاءَ إِنْ تُبْدَ لَكُمْ تَسُؤْكُمْ} حَتَّى فَرَغَ مِنَ الآيَةِ كُلِّهَا.
Al-Fadl ibn Sahl har berättat för oss, Abu an-Nadr har berättat för oss, Abu Khaythama har berättat för oss, Abu al-Juwairiya har berättat för oss, från Ibn Abbas – må Allah vara nöjd med dem båda – som sade: Det fanns ett folk som ställde frågor till Allahs sändebud ﷺ på ett hånfullt sätt. En man kunde säga: 'Vem är min far?' och en annan man vars honkamel hade gått vilse kunde säga: 'Var är min kamel?' Då uppenbarade Allah denna vers om dem: {Ni som tror, fråga inte om sådant som skulle bedröva er om det blev känt för er}, ända till slutet av hela versen.
Översättning och förklaring av Khutba World, översatt från arabiska.
Hånfulla frågor om en persons far och en vilsegången kamelhona ledde till en koranvers.
Ibn Abbas berättar att några människor ställde hånfulla frågor till Profeten ﷺ, bland annat om någons far eller om en vilsegången kamelhona. I samband med detta uppenbarades versen: ”Ni som tror, fråga inte om sådant som, om det klargörs för er, kommer att bedröva er” (Koranen 5:101).
Frågor som ställs för att göra narr av någon, inte för att uppriktigt söka kunskap.
Texten nämner en kamelhona.
Klassiska uttolkare kopplar denna tradition till Koranen 5:101 och framhåller att frågor inte bör ställas i hån eller som en utmaning. Varningen är inte ett avvisande av uppriktiga frågor som söker kunskap: Koranen uppmuntrar tvärtom lärande och att fråga sakkunniga. Lärda skiljer därför mellan nyttiga frågor och sådana som ställs utan behov och orsakar onödiga svårigheter eller smärtsamma avslöjanden.
- Ställ frågor för att uppriktigt lära dig och formulera dem respektfullt.
- Fundera över om en fråga är nyttig och om svaret kan orsaka onödig skada eller sorg.
- Använd inte religiösa frågor för att håna eller genera andra.
Denna tradition från Anas handlar om frågor kring alkohol och tillkännagivandet av förbudet; den hjälper till att förklara det bredare sammanhanget för verserna i detta tafsiravsnitt.
Sahih al-Bukhari · #4623 (Sahih)Denna tradition behandlar Bahira, en djurrelaterad sed från tiden före islam, och anknyter till verserna kring Koranen 5:103.
En hadith varje dag, på ditt språk
I appen får du en hadith med förklaring varje dag, även som widget på din telefon. Gratis att använda.