God sed och uppförande · Sahih al-Bukhari

Sahih al-Bukhari, hadith 6207

Berättad av Usama ibn Zayd. Arabisk text med egen översättning och förklaring.

Sahih (tillförlitlig)Bok: God sed och uppförande
صحيح البخاري
Vem berättade den?

Från al‑Bukhari tillbaka till Profeten ﷺ

Sahih (tillförlitlig)
  1. 1Abu al‑Yamanberättade den för al‑Bukhariأَبُو الْيَمَانِ
  2. 2Shu'aybشُعَيْبٌ
  3. 3Az‑Zuhriالزُّهْرِيِّ
  4. 4Isma'ilإِسْمَاعِيلُ
  5. 5Hans brorأَخِي
  6. 6Sulaymanسُلَيْمَانَ
  7. 7Muhammad ibn Abu Atiqمُحَمَّدِ بْنِ أَبِي عَتِيقٍ
  8. 8Ibn Shihabابْنِ شِهَابٍ
  9. 9Urwa ibn az‑Zubayrعُرْوَةَ بْنِ الزُّبَيْرِ
  10. 10Usama ibn Zaydأُسَامَةَ بْنَ زَيْدٍ
  11. 11Allahs sändebud ﷺرَسُولُ اللَّهِ ﷺ

Ordningen följer den arabiska texten i denna återberättelse. Namnen har translittererats från arabiska till latinsk skrift. Sahih al-Bukhari anses i sin helhet vara tillförlitlig.

Återberättelsen

Arabisk text

حَدَّثَنَا أَبُو الْيَمَانِ، أَخْبَرَنَا شُعَيْبٌ، عَنِ الزُّهْرِيِّ، حَدَّثَنَا إِسْمَاعِيلُ، قَالَ حَدَّثَنِي أَخِي، عَنْ سُلَيْمَانَ، عَنْ مُحَمَّدِ بْنِ أَبِي عَتِيقٍ، عَنِ ابْنِ شِهَابٍ، عَنْ عُرْوَةَ بْنِ الزُّبَيْرِ، أَنَّ أُسَامَةَ بْنَ زَيْدٍ ـ رضى الله عنهما ـ أَخْبَرَهُ أَنَّ رَسُولَ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم رَكِبَ عَلَى حِمَارٍ عَلَيْهِ قَطِيفَةٌ فَدَكِيَّةٌ وَأُسَامَةُ وَرَاءَهُ، يَعُودُ سَعْدَ بْنَ عُبَادَةَ فِي بَنِي حَارِثِ بْنِ الْخَزْرَجِ قَبْلَ وَقْعَةِ بَدْرٍ، فَسَارَا حَتَّى مَرَّا بِمَجْلِسٍ فِيهِ عَبْدُ اللَّهِ بْنُ أُبَىٍّ ابْنُ سَلُولَ، وَذَلِكَ قَبْلَ أَنْ يُسْلِمَ عَبْدُ اللَّهِ بْنُ أُبَىٍّ، فَإِذَا فِي الْمَجْلِسِ أَخْلاَطٌ مِنَ الْمُسْلِمِينَ وَالْمُشْرِكِينَ عَبَدَةِ الأَوْثَانِ وَالْيَهُودِ، وَفِي الْمُسْلِمِينَ عَبْدُ اللَّهِ بْنُ رَوَاحَةَ، فَلَمَّا غَشِيَتِ الْمَجْلِسَ عَجَاجَةُ الدَّابَّةِ خَمَّرَ ابْنُ أُبَىٍّ أَنْفَهُ بِرِدَائِهِ وَقَالَ لاَ تُغَبِّرُوا عَلَيْنَا‏.‏ فَسَلَّمَ رَسُولُ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم عَلَيْهِمْ، ثُمَّ وَقَفَ فَنَزَلَ فَدَعَاهُمْ إِلَى اللَّهِ وَقَرَأَ عَلَيْهِمُ الْقُرْآنَ، فَقَالَ لَهُ عَبْدُ اللَّهِ بْنُ أُبَىٍّ ابْنُ سَلُولَ أَيُّهَا الْمَرْءُ لاَ أَحْسَنَ مِمَّا تَقُولُ إِنْ كَانَ حَقًّا، فَلاَ تُؤْذِنَا بِهِ فِي مَجَالِسِنَا، فَمَنْ جَاءَكَ فَاقْصُصْ عَلَيْهِ‏.‏ قَالَ عَبْدُ اللَّهِ بْنُ رَوَاحَةَ بَلَى يَا رَسُولَ اللَّهِ فَاغْشَنَا فِي مَجَالِسِنَا فَإِنَّا نُحِبُّ ذَلِكَ‏.‏ فَاسْتَبَّ الْمُسْلِمُونَ وَالْمُشْرِكُونَ وَالْيَهُودُ حَتَّى كَادُوا يَتَثَاوَرُونَ فَلَمْ يَزَلْ رَسُولُ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم يَخْفِضُهُمْ حَتَّى سَكَتُوا، ثُمَّ رَكِبَ رَسُولُ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم دَابَّتَهُ فَسَارَ حَتَّى دَخَلَ عَلَى سَعْدِ بْنِ عُبَادَةَ، فَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم ‏"‏ أَىْ سَعْدُ أَلَمْ تَسْمَعْ مَا قَالَ أَبُو حُبَابٍ ـ يُرِيدُ عَبْدَ اللَّهِ بْنَ أُبَىٍّ ـ قَالَ كَذَا وَكَذَا ‏"‏‏.‏ فَقَالَ سَعْدُ بْنُ عُبَادَةَ أَىْ رَسُولَ اللَّهِ بِأَبِي أَنْتَ، اعْفُ عَنْهُ وَاصْفَحْ، فَوَالَّذِي أَنْزَلَ عَلَيْكَ الْكِتَابَ لَقَدْ جَاءَ اللَّهُ بِالْحَقِّ الَّذِي أَنْزَلَ عَلَيْكَ، وَلَقَدِ اصْطَلَحَ أَهْلُ هَذِهِ الْبَحْرَةِ عَلَى أَنْ يُتَوِّجُوهُ وَيُعَصِّبُوهُ بِالْعِصَابَةِ، فَلَمَّا رَدَّ اللَّهُ ذَلِكَ بِالْحَقِّ الَّذِي أَعْطَاكَ شَرِقَ بِذَلِكَ فَذَلِكَ فَعَلَ بِهِ مَا رَأَيْتَ‏.‏ فَعَفَا عَنْهُ رَسُولُ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم وَكَانَ رَسُولُ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم وَأَصْحَابُهُ يَعْفُونَ عَنِ الْمُشْرِكِينَ وَأَهْلِ الْكِتَابِ كَمَا أَمَرَهُمُ اللَّهُ، وَيَصْبِرُونَ عَلَى الأَذَى، قَالَ اللَّهُ تَعَالَى ‏{‏وَلَتَسْمَعُنَّ مِنَ الَّذِينَ أُوتُوا الْكِتَابَ‏}‏ الآيَةَ، وَقَالَ ‏{‏وَدَّ كَثِيرٌ مِنْ أَهْلِ الْكِتَابِ‏}‏ فَكَانَ رَسُولُ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم يَتَأَوَّلُ فِي الْعَفْوِ عَنْهُمْ مَا أَمَرَهُ اللَّهُ بِهِ حَتَّى أَذِنَ لَهُ فِيهِمْ، فَلَمَّا غَزَا رَسُولُ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم بَدْرًا، فَقَتَلَ اللَّهُ بِهَا مَنْ قَتَلَ مِنْ صَنَادِيدِ الْكُفَّارِ، وَسَادَةِ قُرَيْشٍ، فَقَفَلَ رَسُولُ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم وَأَصْحَابُهُ مَنْصُورِينَ غَانِمِينَ مَعَهُمْ أُسَارَى مِنْ صَنَادِيدِ الْكُفَّارِ وَسَادَةِ قُرَيْشٍ قَالَ ابْنُ أُبَىٍّ ابْنُ سَلُولَ، وَمَنْ مَعَهُ مِنَ الْمُشْرِكِينَ عَبَدَةِ الأَوْثَانِ هَذَا أَمْرٌ قَدْ تَوَجَّهَ فَبَايِعُوا رَسُولَ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم عَلَى الإِسْلاَمِ فَأَسْلَمُوا‏.‏

Översättning

Abu al-Yaman berättade för oss, Shu'ayb informerade oss, från az-Zuhri: Isma'il berättade för oss och sade: Min bror berättade för mig, från Sulayman, från Muhammad ibn Abi Atiq, från Ibn Shihab, från Urwa ibn az-Zubayr, att Usama ibn Zayd – må Allah vara nöjd med dem båda – informerade honom om att Allahs sändebud ﷺ red på en åsna täckt med en fadakiyya-filt, medan Usama satt bakom honom. Han var på väg för att besöka Sa'd ibn Ubada hos Banu al-Harith ibn al-Khazraj, och detta inträffade före slaget vid Badr. De färdades tills de passerade en församling där Abdullah ibn Ubayy ibn Salul närvarade, och detta var innan Abdullah ibn Ubayy hade antagit islam. I denna församling fanns en blandning av muslimer, avgudadyrkare och judar, och bland muslimerna fanns Abdullah ibn Rawaha. När dammolnet från djuret nådde församlingen, täckte Ibn Ubayy sin näsa med sin mantel och sade:

"Damma inte ner över oss." Allahs sändebud ﷺ hälsade på dem, stannade sedan, steg av och kallade dem till Allah och läste Koranen för dem. Då sade Abdullah ibn Ubayy ibn Salul till honom: "O man! Det finns inget bättre än det du säger, om det är sant. Men besvära oss inte med det i våra sammankomster; den som kommer till dig kan du berätta för." Abdullah ibn Rawaha sade då: "Jo, o Allahs sändebud ﷺ! Besök oss i våra sammankomster, ty vi älskar det." Då började muslimerna, avgudadyrkarna och judarna skälla ut varandra tills de nästan hamnade i slagsmål. Allahs sändebud ﷺ fortsatte att lugna ner dem tills alla tystnade. Därefter steg Allahs sändebud ﷺ upp på sitt riddjur och färdades tills han kom in till Sa'd ibn Ubada. Allahs sändebud ﷺ sade: "O Sa'd! Hörde du inte vad Abu Hubbab sade?" – han menade Abdullah ibn Ubayy – "Han sade si och så." Sa'd ibn Ubada svarade: "O Allahs sändebud ﷺ! Må min far offras för dig! Förlåt honom och överse med hans fel. Vid Den som uppenbarade Boken för dig, Allah har sannerligen kommit med sanningen som uppenbarades för dig vid en tidpunkt då folket i denna stad hade enats om att kröna honom och binda turbanen runt hans huvud som deras härskare. Men när Allah förhindrade detta genom den sanning Han gav dig, kvävdes han av detta, och det var därför han betedde sig som du såg." Allahs sändebud ﷺ förlät honom då. Det var sedvanligt för Allahs sändebud ﷺ och hans följeslagare att förlåta avgudadyrkarna och bokens folk, precis som Allah hade befallt dem, och de visade tålamod när de utsattes för oförätter. Allah den Höge sade: {Ni kommer sannerligen att höra mycket som sårar er från dem som gavs Boken före er...} (3:186), och Han sade: {Många av bokens folk önskar att de kunde få er att återgå till otro efter att ni har trott...} (2:109). Allahs sändebud ﷺ tolkade befälet om förlåtelse gentemot dem enligt Allahs order tills han fick tillåtelse att strida mot dem. När Allahs sändebud ﷺ utkämpade slaget vid Badr, och Allah dödade dem Han dödade bland de otrogna ledarna och Quraish herrar, vände Allahs sändebud ﷺ och hans följeslagare tillbaka segerrika och med krigsbyte, och med dem fångar bland de otrogna ledarna och Quraish herrar. Då sade Ibn Ubayy ibn Salul och de avgudadyrkare som var med honom: "Denna sak [islam] har nu visat sitt sanna ansikte [segrat], så ge Allahs sändebud ﷺ trohetseden för islam." Och de antog islam.

Översättning och förklaring av Khutba World, översatt från arabiska.

Kärnbudskap

Profeten ﷺ bemötte förolämpningar med lugn och förlät av vishet.

Bakgrund och anledning

Händelsen inträffade före slaget vid Badr, när profeten ﷺ var på väg för att besöka Sa'd ibn 'Ubada. Vid en sammankomst förolämpade 'Abdullah ibn Ubayy honom; Sa'd förklarade att den politiska besvikelsen låg bakom. Profeten ﷺ förlät honom och uthärdade det sårande beteendet, så som Allah hade befallt vid den tiden.

Förklaring av svåra ord
Fadakiyya

Ett plagg från Fadak, här beskrivet som sammet eller ett mjukt tyg.

Abu Hubab

Ett tilltalsnamn som Sa'd ibn 'Ubada använde om 'Abdullah ibn Ubayy.

Bokens folk

En benämning på bland andra judar och kristna.

Vad lärda tar fasta på

Klassiska lärda drar slutsatsen att tålamod och förlåtelse är lämpliga när någon förolämpar, särskilt när det främjar fred och inte orsakar större skada. Profeten ﷺ fortsatte att lugna de grupper som grälade och valde, i enlighet med det gudomliga uppdrag som gällde då, att visa tålamod och överseende. Lärda skiljer mellan personlig hämnd, som man kan avstå från, och legitimt skydd mot aggression. Förlåtelse innebär inte att man godkänner orättvisa.

Lärdomar för idag
  1. Besvara inte en förolämpning genast med en ny förolämpning; försök först dämpa spänningen.
  2. Lyssna på omständigheterna bakom någons beteende utan att ursäkta ett sårande agerande.
  3. Välj förlåtelse när det återställer relationerna och inte utsätter andra för fara.
الْحَدِيثُ الشَّرِيفُ

En hadith varje dag, på ditt språk

I appen får du en hadith med förklaring varje dag, även som widget på din telefon. Gratis att använda.