Sahih al-Bukhari, hadith 6728
Berättad av Umar ibn al-Khattab. Arabisk text med egen översättning och förklaring.
Återberättad av Umar ibn al-Khattab
Sahih al-Bukhari anses i sin helhet vara tillförlitlig.
Återberättelsen
حَدَّثَنَا يَحْيَى بْنُ بُكَيْرٍ، حَدَّثَنَا اللَّيْثُ، عَنْ عُقَيْلٍ، عَنِ ابْنِ شِهَابٍ، قَالَ أَخْبَرَنِي مَالِكُ بْنُ أَوْسِ بْنِ الْحَدَثَانِ،، وَكَانَ، مُحَمَّدُ بْنُ جُبَيْرِ بْنِ مُطْعِمٍ ذَكَرَ لِي مِنْ حَدِيثِهِ ذَلِكَ، فَانْطَلَقْتُ حَتَّى دَخَلْتُ عَلَيْهِ فَسَأَلْتُهُ فَقَالَ انْطَلَقْتُ حَتَّى أَدْخُلَ عَلَى عُمَرَ فَأَتَاهُ حَاجِبُهُ يَرْفَأُ فَقَالَ هَلْ لَكَ فِي عُثْمَانَ وَعَبْدِ الرَّحْمَنِ وَالزُّبَيْرِ وَسَعْدٍ قَالَ نَعَمْ. فَأَذِنَ لَهُمْ، ثُمَّ قَالَ هَلْ لَكَ فِي عَلِيٍّ وَعَبَّاسٍ قَالَ نَعَمْ. قَالَ عَبَّاسٌ يَا أَمِيرَ الْمُؤْمِنِينَ اقْضِ بَيْنِي وَبَيْنَ هَذَا. قَالَ أَنْشُدُكُمْ بِاللَّهِ الَّذِي بِإِذْنِهِ تَقُومُ السَّمَاءُ وَالأَرْضُ هَلْ تَعْلَمُونَ أَنَّ رَسُولَ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم قَالَ " لاَ نُورَثُ مَا تَرَكْنَا صَدَقَةٌ ". يُرِيدُ رَسُولُ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم نَفْسَهُ. فَقَالَ الرَّهْطُ قَدْ قَالَ ذَلِكَ. فَأَقْبَلَ عَلَى عَلِيٍّ وَعَبَّاسٍ فَقَالَ هَلْ تَعْلَمَانِ أَنَّ رَسُولَ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم قَالَ ذَلِكَ قَالاَ قَدْ قَالَ ذَلِكَ. قَالَ عُمَرُ فَإِنِّي أُحَدِّثُكُمْ عَنْ هَذَا الأَمْرِ، إِنَّ اللَّهَ قَدْ كَانَ خَصَّ رَسُولَهُ صلى الله عليه وسلم فِي هَذَا الْفَىْءِ بِشَىْءٍ لَمْ يُعْطِهِ أَحَدًا غَيْرَهُ، فَقَالَ عَزَّ وَجَلَّ {مَا أَفَاءَ اللَّهُ عَلَى رَسُولِهِ} إِلَى قَوْلِهِ {قَدِيرٌ} فَكَانَتْ خَالِصَةً لِرَسُولِ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم وَاللَّهِ مَا احْتَازَهَا دُونَكُمْ، وَلاَ اسْتَأْثَرَ بِهَا عَلَيْكُمْ، لَقَدْ أَعْطَاكُمُوهُ وَبَثَّهَا فِيكُمْ، حَتَّى بَقِيَ مِنْهَا هَذَا الْمَالُ، فَكَانَ النَّبِيُّ صلى الله عليه وسلم يُنْفِقُ عَلَى أَهْلِهِ مِنْ هَذَا الْمَالِ نَفَقَةَ سَنَتِهِ، ثُمَّ يَأْخُذُ مَا بَقِيَ فَيَجْعَلُهُ مَجْعَلَ مَالِ اللَّهِ، فَعَمِلَ بِذَلِكَ رَسُولُ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم حَيَاتَهُ، أَنْشُدُكُمْ بِاللَّهِ هَلْ تَعْلَمُونَ ذَلِكَ قَالُوا نَعَمْ. ثُمَّ قَالَ لِعَلِيٍّ وَعَبَّاسٍ أَنْشُدُكُمَا بِاللَّهِ هَلْ تَعْلَمَانِ ذَلِكَ قَالاَ نَعَمْ. فَتَوَفَّى اللَّهُ نَبِيَّهُ صلى الله عليه وسلم فَقَالَ أَبُو بَكْرٍ أَنَا وَلِيُّ رَسُولِ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم فَقَبَضَهَا فَعَمِلَ بِمَا عَمِلَ بِهِ رَسُولُ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم ثُمَّ تَوَفَّى اللَّهُ أَبَا بَكْرٍ فَقُلْتُ أَنَا وَلِيُّ وَلِيِّ رَسُولِ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم فَقَبَضْتُهَا سَنَتَيْنِ أَعْمَلُ فِيهَا مَا عَمِلَ رَسُولُ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم وَأَبُو بَكْرٍ، ثُمَّ جِئْتُمَانِي وَكَلِمَتُكُمَا وَاحِدَةٌ، وَأَمْرُكُمَا جَمِيعٌ، جِئْتَنِي تَسْأَلُنِي نَصِيبَكَ مِنِ ابْنِ أَخِيكَ، وَأَتَانِي هَذَا يَسْأَلُنِي نَصِيبَ امْرَأَتِهِ مِنْ أَبِيهَا فَقُلْتُ إِنْ شِئْتُمَا دَفَعْتُهَا إِلَيْكُمَا بِذَلِكَ، فَتَلْتَمِسَانِ مِنِّي قَضَاءً غَيْرَ ذَلِكَ، فَوَاللَّهِ الَّذِي بِإِذْنِهِ تَقُومُ السَّمَاءُ وَالأَرْضُ، لاَ أَقْضِي فِيهَا قَضَاءً غَيْرَ ذَلِكَ حَتَّى تَقُومَ السَّاعَةُ، فَإِنْ عَجَزْتُمَا فَادْفَعَاهَا إِلَىَّ، فَأَنَا أَكْفِيكُمَاهَا.
Malik bin Aws berättade: Jag gick in till Umar, och hans dörrvakt Yarfa kom och sade: 'Uthman, Abdur-Rahman, az-Zubair och Sa'd ber om tillåtelse att träffa dig. Ska jag släppa in dem?' Umar svarade: 'Ja.' Så han släppte in dem. Sedan kom han tillbaka och frågade: 'Ska jag släppa in Ali och Abbas?' Han svarade: 'Ja.' Abbas sade: 'O de troendes befälhavare! Döm mellan mig och denne man (Ali).' Umar sade: 'Jag besvär er vid Allah, med vars tillstånd himlen och jorden består, vet ni att Allahs sändebud ﷺ sade:
"Vi profeter lämnar ingen arv; det vi lämnar efter oss är allmosa"? Och med detta avsåg Allahs sändebud ﷺ sig själv.' Gruppen svarade: 'Han sade sannerligen så.' Då vände sig Umar till Ali och Abbas och sade: 'Vet ni båda att Allahs sändebud ﷺ sade detta?' De svarade: 'Han sade sannerligen så.' Umar sade: 'Låt mig då tala med er om denna sak. Allah hade sannerligen utmärkt sitt sändebud ﷺ med en del av denna fai' (krigsbyte utan strid) som Han inte gav till någon annan. Allah den Allsmäktige sade: {Det som Allah har gett sitt sändebud som fai'}... fram till Hans ord {...mäktig}. Denna egendom var alltså uteslutande för Allahs sändebud ﷺ. Men vid Allah, han samlade inte denna egendom för sig själv och undanhöll den inte från er. Han gav er dess avkastning och fördelade den bland er tills endast denna kvarvarande egendom återstod. Profeten ﷺ brukade använda denna egendom för sin familjs årliga underhåll, och vad som sedan återstod använde han där Allahs egendom används (dvs. till välgörenhet). Allahs sändebud ﷺ handlade så under hela sitt liv. Jag besvär er nu vid Allah: Vet ni allt detta?' De svarade: 'Ja.' Sedan sade han till Ali och Abbas: 'Jag besvär er vid Allah, vet ni detta?' Båda svarade: 'Ja.' Umar fortsatte: 'När Allah lät sin profet ﷺ dö, sade Abu Bakr: "Jag är Allahs sändebuds ﷺ efterträdare", och tog hand om egendomen och förvaltade den precis som Allahs sändebud ﷺ hade gjort. Därefter lät Allah Abu Bakr dö, och jag sade: "Jag är efterträdare till Allahs sändebuds ﷺ efterträdare." Jag förvaltade den i två år på samma sätt som Allahs sändebud ﷺ och Abu Bakr hade gjort. Sedan kom ni båda till mig med samma krav och gemensamma talan. Du (Abbas) kom för att be om din andel av din brorsons egendom, och denne man (Ali) kom för att be om sin hustrus andel av hennes fars egendom. Jag sade då: 'Om ni vill kan jag överlämna den till er på det villkoret (att ni följer profetens och Abu Bakrs metod).' Men nu söker ni en annan dom av mig? Vid Allah, med vars tillstånd himlen och jorden består, jag kommer inte att döma annat än så förrän den Yttersta stunden inträffar. Om ni inte klarar av att förvalta den, lämna då tillbaka den till mig, så ska jag sköta den åt er.'
Översättning och förklaring av Khutba World, översatt från arabiska.
Profetens ﷺ kvarlåtenskap förvaltades som egendom avsedd för välgörenhet.
ʿAbbās och ʿAlī lade fram en tvist om förvaltningen av egendom knuten till Profeten ﷺ inför ʿUmar. ʿUmar lät vittnen bekräfta vad de kände till och förklarade sedan hur egendomen tidigare hade förvaltats.
Egendom som tillföll det muslimska samfundet utan strid.
Välgörenhet; här avses egendom som inte delas ut som vanligt arv.
En person som bevarar och använder egendom enligt dess fastställda ändamål utan att göra den till privat egendom.
Klassiska lärda drar av denna tradition slutsatsen att profeter inte lämnar efter sig vanligt arv: det de lämnar används till välgörenhet och samfundets välfärd. Traditionen skiljer också mellan privat egendom och fayʾ-egendom som står under ansvarsfull förvaltning. De fyra sunnitiska rättsskolorna erkänner regeln att profeternas kvarlåtenskap inte delas enligt vanliga arvsandelar. De närmare rättsliga följderna för förvaltning och användning diskuteras inom fiqh.
- Förvalta gemensam egendom enligt ett tydligt ändamål och redovisa hur den används.
- Vid en tvist bör man först söka tillförlitliga vittnesmål och gemensamt fastställda fakta innan man dömer.
- Skilj mellan personligt arv och egendom som är avsedd för allmännytta eller välgörenhet.
Denna tradition beskriver tvisten om Profetens ﷺ kvarlåtenskap och anknyter till ʿUmars redogörelse för hur egendomen förvaltades.
Sahih al-Bukhari · #6727 (Sahih)Profeten ﷺ förklarar där att profeter inte efterträds som vanliga arvlåtare och att det de lämnar är avsett för välgörenhet.
Sahih al-Bukhari · #6729 (Sahih)Denna hadith bekräftar att Profetens ﷺ arvingar inte får någon personlig andel av hans kvarlåtenskap.
En hadith varje dag, på ditt språk
I appen får du en hadith med förklaring varje dag, även som widget på din telefon. Gratis att använda.