Profetisk kommentar till Koranen · Sahih al-Bukhari

Sahih al-Bukhari, hadith 4757

Berättad av Aisha. Arabisk text med egen översättning och förklaring.

Sahih (tillförlitlig)Bok: Profetisk kommentar till Koranen
صحيح البخاري
Vem berättade den?

Återberättad av Aisha

Sahih (tillförlitlig)

Sahih al-Bukhari anses i sin helhet vara tillförlitlig.

Återberättelsen

Arabisk text

وَقَالَ أَبُو أُسَامَةَ عَنْ هِشَامِ بْنِ عُرْوَةَ، قَالَ أَخْبَرَنِي أَبِي، عَنْ عَائِشَةَ، قَالَتْ لَمَّا ذُكِرَ مِنْ شَأْنِي الَّذِي ذُكِرَ وَمَا عَلِمْتُ بِهِ قَامَ رَسُولُ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم فِيَّ خَطِيبًا، فَتَشَهَّدَ فَحَمِدَ اللَّهَ وَأَثْنَى عَلَيْهِ بِمَا هُوَ أَهْلُهُ، ثُمَّ قَالَ ‏"‏ أَمَّا بَعْدُ أَشِيرُوا عَلَىَّ فِي أُنَاسٍ أَبَنُوا أَهْلِي، وَايْمُ اللَّهِ مَا عَلِمْتُ عَلَى أَهْلِي مِنْ سُوءٍ، وَأَبَنُوهُمْ بِمَنْ وَاللَّهِ مَا عَلِمْتُ عَلَيْهِ مِنْ سُوءٍ قَطُّ، وَلاَ يَدْخُلُ بَيْتِي قَطُّ إِلاَّ وَأَنَا حَاضِرٌ، وَلاَ غِبْتُ فِي سَفَرٍ إِلاَّ غَابَ مَعِي ‏"‏‏.‏ فَقَامَ سَعْدُ بْنُ مُعَاذٍ فَقَالَ ائْذَنْ لِي يَا رَسُولَ اللَّهِ أَنْ نَضْرِبَ أَعْنَاقَهُمْ، وَقَامَ رَجُلٌ مِنْ بَنِي الْخَزْرَجِ، وَكَانَتْ أُمُّ حَسَّانَ بْنِ ثَابِتٍ مِنْ رَهْطِ ذَلِكَ الرَّجُلِ، فَقَالَ كَذَبْتَ، أَمَا وَاللَّهِ، أَنْ لَوْ كَانُوا مِنَ الأَوْسِ مَا أَحْبَبْتَ أَنْ تُضْرَبَ أَعْنَاقُهُمْ‏.‏ حَتَّى كَادَ أَنْ يَكُونَ بَيْنَ الأَوْسِ وَالْخَزْرَجِ شَرٌّ فِي الْمَسْجِدِ، وَمَا عَلِمْتُ فَلَمَّا كَانَ مَسَاءُ ذَلِكَ الْيَوْمِ خَرَجْتُ لِبَعْضِ حَاجَتِي وَمَعِي أُمُّ مِسْطَحٍ‏.‏ فَعَثَرَتْ وَقَالَتْ تَعِسَ مِسْطَحٌ‏.‏ فَقُلْتُ أَىْ أُمِّ تَسُبِّينَ ابْنَكِ وَسَكَتَتْ ثُمَّ عَثَرَتِ الثَّانِيَةَ فَقَالَتْ تَعِسَ مِسْطَحٌ، فَقُلْتُ لَهَا تَسُبِّينَ ابْنَكِ ثُمَّ عَثَرَتِ الثَّالِثَةَ فَقَالَتْ تَعِسَ مِسْطَحٌ‏.‏ فَانْتَهَرْتُهَا، فَقَالَتْ وَاللَّهِ مَا أَسُبُّهُ إِلاَّ فِيكِ‏.‏ فَقُلْتُ فِي أَىِّ شَأْنِي قَالَتْ فَبَقَرَتْ لِي الْحَدِيثَ فَقُلْتُ وَقَدْ كَانَ هَذَا قَالَتْ نَعَمْ وَاللَّهِ، فَرَجَعْتُ إِلَى بَيْتِي كَأَنَّ الَّذِي خَرَجْتُ لَهُ لاَ أَجِدُ مِنْهُ قَلِيلاً وَلاَ كَثِيرًا، وَوُعِكْتُ فَقُلْتُ لِرَسُولِ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم أَرْسِلْنِي إِلَى بَيْتِ أَبِي‏.‏ فَأَرْسَلَ مَعِي الْغُلاَمَ، فَدَخَلْتُ الدَّارَ فَوَجَدْتُ أُمَّ رُومَانَ فِي السُّفْلِ وَأَبَا بَكْرٍ فَوْقَ الْبَيْتِ يَقْرَأُ‏.‏ فَقَالَتْ أُمِّي مَا جَاءَ بِكِ يَا بُنَيَّةُ فَأَخْبَرْتُهَا وَذَكَرْتُ لَهَا الْحَدِيثَ، وَإِذَا هُوَ لَمْ يَبْلُغْ مِنْهَا مِثْلَ مَا بَلَغَ مِنِّي، فَقَالَتْ يَا بُنَيَّةُ خَفِّضِي عَلَيْكِ الشَّأْنَ، فَإِنَّهُ وَاللَّهِ، لَقَلَّمَا كَانَتِ امْرَأَةٌ حَسْنَاءُ عِنْدَ رَجُلٍ يُحِبُّهَا، لَهَا ضَرَائِرُ، إِلاَّ حَسَدْنَهَا وَقِيلَ فِيهَا‏.‏ وَإِذَا هُوَ لَمْ يَبْلُغْ مِنْهَا مَا بَلَغَ مِنِّي، قُلْتُ وَقَدْ عَلِمَ بِهِ أَبِي قَالَتْ نَعَمْ‏.‏ قُلْتُ وَرَسُولُ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم قَالَتْ نَعَمْ وَرَسُولُ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم وَاسْتَعْبَرْتُ وَبَكَيْتُ، فَسَمِعَ أَبُو بَكْرٍ صَوْتِي وَهْوَ فَوْقَ الْبَيْتِ يَقْرَأُ، فَنَزَلَ فَقَالَ لأُمِّي مَا شَأْنُهَا قَالَتْ بَلَغَهَا الَّذِي ذُكِرَ مِنْ شَأْنِهَا‏.‏ فَفَاضَتْ عَيْنَاهُ، قَالَ أَقْسَمْتُ عَلَيْكِ أَىْ بُنَيَّةُ إِلاَّ رَجَعْتِ إِلَى بَيْتِكِ، فَرَجَعْتُ وَلَقَدْ جَاءَ رَسُولُ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم بَيْتِي، فَسَأَلَ عَنِّي خَادِمَتِي فَقَالَتْ لاَ وَاللَّهِ مَا عَلِمْتُ عَلَيْهَا عَيْبًا إِلاَّ أَنَّهَا كَانَتْ تَرْقُدُ حَتَّى تَدْخُلَ الشَّاةُ فَتَأْكُلَ خَمِيرَهَا أَوْ عَجِينَهَا‏.‏ وَانْتَهَرَهَا بَعْضُ أَصْحَابِهِ فَقَالَ اصْدُقِي رَسُولَ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم حَتَّى أَسْقَطُوا لَهَا بِهِ فَقَالَتْ سُبْحَانَ اللَّهِ، وَاللَّهِ مَا عَلِمْتُ عَلَيْهَا إِلاَّ مَا يَعْلَمُ الصَّائِغُ عَلَى تِبْرِ الذَّهَبِ الأَحْمَرِ‏.‏ وَبَلَغَ الأَمْرُ إِلَى ذَلِكَ الرَّجُلِ الَّذِي قِيلَ لَهُ، فَقَالَ سُبْحَانَ اللَّهِ وَاللَّهِ مَا كَشَفْتُ كَنَفَ أُنْثَى قَطُّ‏.‏ قَالَتْ عَائِشَةُ فَقُتِلَ شَهِيدًا فِي سَبِيلِ اللَّهِ‏.‏ قَالَتْ وَأَصْبَحَ أَبَوَاىَ عِنْدِي، فَلَمْ يَزَالاَ حَتَّى دَخَلَ عَلَىَّ رَسُولُ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم وَقَدْ صَلَّى الْعَصْرَ، ثُمَّ دَخَلَ وَقَدِ اكْتَنَفَنِي أَبَوَاىَ عَنْ يَمِينِي وَعَنْ شِمَالِي، فَحَمِدَ اللَّهَ وَأَثْنَى عَلَيْهِ ثُمَّ قَالَ ‏"‏ أَمَّا بَعْدُ يَا عَائِشَةُ، إِنْ كُنْتِ قَارَفْتِ سُوءًا أَوْ ظَلَمْتِ، فَتُوبِي إِلَى اللَّهِ، فَإِنَّ اللَّهَ يَقْبَلُ التَّوْبَةَ مِنْ عِبَادِهِ ‏"‏‏.‏ قَالَتْ وَقَدْ جَاءَتِ امْرَأَةٌ مِنَ الأَنْصَارِ فَهْىَ جَالِسَةٌ بِالْبَابِ فَقُلْتُ أَلاَ تَسْتَحِي مِنْ هَذِهِ الْمَرْأَةِ أَنْ تَذْكُرَ شَيْئًا‏.‏ فَوَعَظَ رَسُولُ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم فَالْتَفَتُّ إِلَى أَبِي فَقُلْتُ أَجِبْهُ‏.‏ قَالَ فَمَاذَا أَقُولُ فَالْتَفَتُّ إِلَى أُمِّي فَقُلْتُ أَجِيبِيهِ‏.‏ فَقَالَتْ أَقُولُ مَاذَا فَلَمَّا لَمْ يُجِيبَاهُ تَشَهَّدْتُ فَحَمِدْتُ اللَّهَ وَأَثْنَيْتُ عَلَيْهِ بِمَا هُوَ أَهْلُهُ، ثُمَّ قُلْتُ أَمَّا بَعْدُ فَوَاللَّهِ لَئِنْ قُلْتُ لَكُمْ إِنِّي لَمْ أَفْعَلْ‏.‏ وَاللَّهُ عَزَّ وَجَلَّ يَشْهَدُ إِنِّي لَصَادِقَةٌ، مَا ذَاكَ بِنَافِعِي عِنْدَكُمْ، لَقَدْ تَكَلَّمْتُمْ بِهِ وَأُشْرِبَتْهُ قُلُوبُكُمْ، وَإِنْ قُلْتُ إِنِّي فَعَلْتُ‏.‏ وَاللَّهُ يَعْلَمُ أَنِّي لَمْ أَفْعَلْ، لَتَقُولُنَّ قَدْ بَاءَتْ بِهِ عَلَى نَفْسِهَا، وَإِنِّي وَاللَّهِ مَا أَجِدُ لِي وَلَكُمْ مَثَلاً ـ وَالْتَمَسْتُ اسْمَ يَعْقُوبَ فَلَمْ أَقْدِرْ عَلَيْهِ ـ إِلاَّ أَبَا يُوسُفَ حِينَ قَالَ ‏{‏فَصَبْرٌ جَمِيلٌ وَاللَّهُ الْمُسْتَعَانُ عَلَى مَا تَصِفُونَ‏}‏ وَأُنْزِلَ عَلَى رَسُولِ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم مِنْ سَاعَتِهِ فَسَكَتْنَا، فَرُفِعَ عَنْهُ وَإِنِّي لأَتَبَيَّنُ السُّرُورَ فِي وَجْهِهِ وَهْوَ يَمْسَحُ جَبِينَهُ وَيَقُولُ ‏"‏ أَبْشِرِي يَا عَائِشَةُ، فَقَدْ أَنْزَلَ اللَّهُ بَرَاءَتَكِ ‏"‏‏.‏ قَالَتْ وَكُنْتُ أَشَدَّ مَا كُنْتُ غَضَبًا فَقَالَ لِي أَبَوَاىَ قُومِي إِلَيْهِ‏.‏ فَقُلْتُ وَاللَّهِ لاَ أَقُومُ إِلَيْهِ، وَلاَ أَحْمَدُهُ وَلاَ أَحْمَدُكُمَا، وَلَكِنْ أَحْمَدُ اللَّهَ الَّذِي أَنْزَلَ بَرَاءَتِي، لَقَدْ سَمِعْتُمُوهُ، فَمَا أَنْكَرْتُمُوهُ وَلاَ غَيَّرْتُمُوهُ، وَكَانَتْ عَائِشَةُ تَقُولُ أَمَّا زَيْنَبُ ابْنَةُ جَحْشٍ فَعَصَمَهَا اللَّهُ بِدِينِهَا، فَلَمْ تَقُلْ إِلاَّ خَيْرًا، وَأَمَّا أُخْتُهَا حَمْنَةُ فَهَلَكَتْ فِيمَنْ هَلَكَ، وَكَانَ الَّذِي يَتَكَلَّمُ فِيهِ مِسْطَحٌ وَحَسَّانُ بْنُ ثَابِتٍ وَالْمُنَافِقُ عَبْدُ اللَّهِ بْنُ أُبَىٍّ، وَهْوَ الَّذِي كَانَ يَسْتَوْشِيهِ وَيَجْمَعُهُ، وَهْوَ الَّذِي تَوَلَّى كِبْرَهُ مِنْهُمْ هُوَ وَحَمْنَةُ قَالَتْ فَحَلَفَ أَبُو بَكْرٍ أَنْ لاَ يَنْفَعَ مِسْطَحًا بِنَافِعَةٍ أَبَدًا، فَأَنْزَلَ اللَّهُ عَزَّ وَجَلَّ ‏{‏وَلاَ يَأْتَلِ أُولُو الْفَضْلِ مِنْكُمْ‏}‏ إِلَى آخِرِ الآيَةِ يَعْنِي أَبَا بَكْرٍ vوَالسَّعَةِ أَنْ يُؤْتُوا أُولِي الْقُرْبَى وَالْمَسَاكِينَ‏}‏ ـ يَعْنِي مِسْطَحًا ـ إِلَى قَوْلِهِ ‏{‏أَلاَ تُحِبُّونَ أَنْ يَغْفِرَ اللَّهُ لَكُمْ وَاللَّهُ غَفُورٌ رَحِيمٌ‏}‏ حَتَّى قَالَ أَبُو بَكْرٍ بَلَى وَاللَّهِ يَا رَبَّنَا إِنَّا لَنُحِبُّ أَنْ تَغْفِرَ لَنَا، وَعَادَ لَهُ بِمَا كَانَ يَصْنَعُ‏.‏

Översättning

Abu Usama berättade från Hisham ibn Urwa, som sade: Min far berättade för mig, från Aisha, som sade: När det som sades om min angelägenhet hade spritts, utan att jag själv visste om det, ställde sig Allahs sändebud ﷺ upp och höll ett tal angående mig. Han uttalade shahada, prisade och tackade Allah såsom Han förtjänar, och sade sedan: 'Därefter: Ge mig ert råd angående de människor som har förtalat min hustru. Vid Allah, jag vet inget ont om henne. Och de anklagade henne tillsammans med en man som, vid Allah, jag aldrig har känt till något ont om. Han har aldrig trätt in i mitt hus utan att jag var närvarande, och jag har aldrig rest bort utan att han följde med mig.' Då reste sig Sa'd ibn Mu'adh och sade: 'Tillåt oss, o Allahs sändebud ﷺ, att hugga av deras huvuden.' Då reste sig en man från Banu Khazraj – och Umm Hassan ibn Thabit var släkt med denne man – och sade: 'Du ljuger! Vid Allah, om de hade varit från Aws-stammen skulle du inte ha velat att deras huvuden höggs av.' Det var nära att ondskan bröt ut mellan Aws och Khazraj i moskén, medan jag var ovetande om allt detta. På kvällen samma dag gick jag ut för att uträtta ett behov, och Umm Mistah följde med mig. Hon snubblade och sade: 'Må Mistah gå under!' Jag sade: 'O mor, svär du åt din son?' Hon teg, men snubblade igen och sade: 'Må Mistah gå under!' Jag sade återigen: 'Svär du åt din son?' Hon snubblade en tredje gång och sade: 'Må Mistah gå under!' Då tillrättavisade jag henne, varpå hon sade: 'Vid Allah, jag svär bara åt honom på grund av dig.' Jag frågade: 'Vad rör det min sak?' Då berättade hon hela historien för mig. Jag frågade: 'Har detta verkligen hänt?' Hon svarade: 'Ja, vid Allah.' Jag återvände hem som om jag inte alls fått ut något av det ärende jag gått ut för. Jag blev sjuk och bad Allahs sändebud ﷺ: 'Låt mig åka till min fars hus.' Han skickade en tjänare med mig. När jag kom in i huset fann jag Umm Ruman nere och Abu Bakr uppe i huset där han reciterade Koranen. Min mor frågade: 'Vad har fört dig hit, min dotter?' Jag berättade allt för henne, men hon tog det inte lika hårt som jag. Hon sade: 'Min dotter, ta det lugnt. Vid Allah, det är sällsynt att en vacker kvinna som älskas av sin make och har medhustrur, inte blir avundad och omtalad.' Men hon kände inte smärtan som jag gjorde. Jag frågade: 'Vet min far om detta?' Hon svarade: 'Ja.' Jag frågade: 'Och Allahs sändebud ﷺ?' Hon svarade: 'Ja, även Allahs sändebud ﷺ.' Tårarna fylldes i mina ögon och jag grät. Abu Bakr hörde min röst där han satt uppe och reciterade, så han kom ner och frågade min mor: 'Vad är det med henne?' Hon svarade: 'Hon har hört vad som sägs om henne.' Hans ögon fylldes av tårar och han sade: 'Jag ber dig vid Allah, min dotter, återvänd till ditt hem.' Jag återvände hem, och Allahs sändebud ﷺ hade redan kommit till mitt hus och frågat min tjänarinna om mig. Hon hade sagt: 'Vid Allah, jag vet ingen brist hos henne, förutom att hon brukar sova tills fåren kommer in och äter hennes deg.' Några av hans följeslagare tillrättavisade henne och sade: 'Tala sanning inför Allahs sändebud ﷺ!' De pressade henne tills hon brast ut: 'Subhan Allah! Vid Allah, jag vet inget annat om henne än vad guldsmeden vet om rent guld.' Nyheten nådde mannen som anklagats, och han sade: 'Subhan Allah! Vid Allah, jag har aldrig blottat någon kvinna.' Aisha berättade: Den mannen dödades senare som martyr på Allahs väg. Nästa morgon var mina föräldrar hos mig och stannade kvar tills Allahs sändebud ﷺ kom efter att ha bett asr-bönen. Han kom in medan mina föräldrar satt på varsin sida om mig. Han prisade och tackade Allah och sade: 'Därefter, o Aisha! Om du har begått något ont eller orättvisa, vänd dig då till Allah i ånger, ty Allah tar emot sina tjänares ånger.' En kvinna från ansarerna satt vid dörren, och jag tänkte för mig själv: Skäms han inte för att tala om detta inför denna kvinna? Allahs sändebud ﷺ fortsatte att förmana, och jag vände mig till min far och sade: 'Svara honom!' Han svarade: 'Vad ska jag säga?' Jag vände mig till min mor och sade: 'Svara honom!' Hon svarade: 'Vad ska jag säga?' När ingen av dem svarade, uttalade jag shahada, prisade och tackade Allah såsom Han förtjänar, och sade: 'Därefter: Vid Allah, om jag säger er att jag inte har gjort detta – och Allah är vittne till att jag talar sanning – så kommer det inte att gynna mig hos er, för ni har redan talat om det och era hjärtan har tagit till sig det. Och om jag säger att jag har gjort det – medan Allah vet att jag inte har gjort det – så kommer ni att säga:

"Hon har erkänt sin skuld." Vid Allah, jag finner inget bättre exempel för mig och er än Yusufs far, när han sade: {Tålamod är bäst, och Allah är den ende som kan ge hjälp mot det ni beskriver.} I samma stund kom uppenbarelsen till Allahs sändebud ﷺ, och vi tystnade. När uppenbarelsen var över kunde jag se glädjen i hans ansikte medan han torkade pannan och sade: 'Gläd dig, o Aisha! Allah har uppenbarat din oskuld.' Jag var då mycket arg, och mina föräldrar sade till mig: 'Res dig och gå till honom!' Jag svarade: 'Vid Allah, jag reser mig inte till honom, och jag tackar varken honom eller er. Jag tackar endast Allah som har uppenbarat min oskuld. Ni hörde ryktet men förnekade det inte och rättade det inte.' Aisha brukade säga: Zainab bint Jahsh skyddades av Allah genom sin fromhet och sade inget annat än gott om mig. Men hennes syster Hamna gick under bland dem som gick under. De som spred talet om mig var Mistah, Hassan ibn Thabit och hycklaren Abdullah ibn Ubayy; det var han som samlade ihop ryktena och spred dem, och han och Hamna bar den största skulden. Abu Bakr svor att aldrig mer hjälpa Mistah, varpå Allah uppenbarade versen: {Låt inte de av er som har dygd och rikedom svära att inte ge åt sina släktingar...} – vilket syftar på Abu Bakr – {...och de behövande} – vilket syftar på Mistah – {till Hans ord: {Önskar ni inte att Allah ska förlåta er? Allah är förlåtande och barmhärtig.} Då sade Abu Bakr: 'Jo, vid Allah, o vår Herre! Vi önskar sannerligen att Du förlåter oss.' Och han återupptog det understöd han tidigare gett honom.

Översättning och förklaring av Khutba World, översatt från arabiska.

Kärnbudskap

Aishas oskuld blev uppenbarad, och därefter återupptog Abu Bakr sitt stöd till Mistah.

Bakgrund och anledning

Traditionen skildrar förtalet mot Aisha och uppenbarelsen om hennes oskuld i sura an-Nur 24:11–22. Efter uppenbarelsen av 24:22 återupptog Abu Bakr sin hjälp till Mistah.

Förklaring av svåra ord
al-Ifk

Det förtalande påståendet mot Aisha, som Allah i Koranen avslöjade som en lögn.

Tashahhud

Trosbekännelsen som ofta uttalas i början av ett formellt tal.

Tålamod är lämpligt

En hänvisning till Yaqubs ord: att förbli tålmodig och be Allah om hjälp när man möter smärtsamma anklagelser.

Vad lärda tar fasta på

Lärda drar härav slutsatsen att anklagelser som rör någons heder inte får spridas utan bevis och att ett samhälle bör granska rykten i stället för att föra dem vidare. Profeten ﷺ rådgjorde med sina följeslagare och sökte vittnesmål från människor som kände Aisha. Till sist bekräftades hennes oskuld genom uppenbarelse. Avsnittet om Abu Bakr visar att det är lämpligt att förlåta och fortsätta hjälpa en behövande, även när personen har sårat en djupt. De fyra sunnitiska rättsskolorna erkänner, med stöd av Koranens regler om förtal, vikten av bevis och de allvarliga följderna av en grundlös anklagelse om otukt.

Lärdomar för idag
  1. Sprid inte en anklagelse innan du noggrant har kontrollerat fakta.
  2. Stöd den som utsätts för förtal med lugna ord och ett rättvist vittnesmål.
  3. Låt inte bitterhet hindra dig från att ge berättigad hjälp för alltid; Abu Bakr återupptog sitt stöd efter att versen om förlåtelse hade uppenbarats.
الْحَدِيثُ الشَّرِيفُ

En hadith varje dag, på ditt språk

I appen får du en hadith med förklaring varje dag, även som widget på din telefon. Gratis att använda.